Days may go..

and weeks go by.
With endless clothes and sleepless nights.
But, not one minute without you in my mind!




Allting kommer efter sig, i söndags på din begravning var jag helt tom.
jag kände ingenting,  började tro att jag är en känslokall människa?
tills dina klasskompisar börjar spela och sjunga winnerbäck.
det var som en kniv i hjärtat. Det var så mycket du.
det gjorde så ont, samtidigt som det var så fint.
Allt var perfekt, och smörgåstårtan va skit god =)


jag vill bara praaata med dej. Ringa och berätta en massa saker, en massa saker
som ja vet att du redan vet. men ingen annan än du skulle ta det på ett så roligt sätt..
Ja vill skratta me dej.. skratta åt alla andra o tänka att vi är så mycket bättre, att vi aldrig gör fel.
även fast vi så väl vet, att vi tillomed är snäppet värre.
Men skadeglädje, den enda sanna glädjen!

Än en gång, tack för allt, precis allt.
Jag har lärt mej mycket av dej, och alltid beundrat dej.
det vet du!!!






Kommentarer
Postat av: Anonym

<3

2010-04-27 @ 15:47:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0